Tack för feedbacken till förra inlägget, det vart bra att höra från er. Men jag meddelar er här och nu att jag inte kommer att skriva något mer om det. Inte ett ord mera. Inget.
PS. Tack till Anonym som skrev på Robins blogg om att det vart ett av mina bästa inlägg och för dem råd hon/han gav mig. Skulle gärna se att du skrev mera, även på min blogg. DS.
---
För övrigt kan sägas att jag spenderar min sista vecka före skolan börjar igen hemma hos mina föräldrar. Samma föräldrar (man har ju bara ett par förstås, haha) som inte har en aning om min sexualitet. Nu finns det folk som skulle ge mig rådet att utnyttja den här tiden med dem att sätta mig ned med dem och prata om det men det vill jag inte.
Robin frågade mig vad jag vart rädd för eftersom dem inte kunde slänga ut mig eller något sådant. Saken är den att jag är rädd för att vår relation ska förändras. Som jag sagt tidigare så är dem båda uppfödda i hem med gammeldags värderingar och deras bild av andra sexualiteter är förlegade och har aldrig vart sanna men dem har fått höra dem och alltid trott dem.
Skulle jag säga att jag vart bisexuell så skulle dem förmodligen se mig tillsammans med 15 andra män i en enda böggrop eller något liknande. Dem har aldrig fått lära sig att vi är som alla andra förutom att vi gillar folk av samma kön eller i mitt fall; båda könen.
Att gå emot deras inlärda bild som dem alltid haft utan att vara deras bisexuella son är bara det svårt. Att sedan försöka övertyga dem om att dem har fel samtidigt som dem ska smälta att jag är "en av dem" måste vara omöjligt är jag rädd för.
Känns inte som om det finns någon kvar att prata med det här om förutom er på bloggen. Finns inga andra, av dem mycket få, som redan vet om att jag är bisexuell som jag känner att jag kan vara öppen med. Det känns bara obekvämt, fel, påträngande och gnälligt. Men ni har valet att ni kan välja att hjälpa mig genom kommentarer och så. Men inga andra behöver vara delaktiga, inte just nu, jag är för känslig.
Känslig? Jag? Hade aldrig trott det men nu är jag det, allt känns konstigt och jag har en hel del svåra beslut att ta här snart.
'Til we meet again,
- PB
PPS. Åt potatis odlat här hemma idag; jag missa årets skörd igen. DS.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Sv: Okej, ja då pratar vi inte mer om det :) Textkommunikation innebär att man får lära sig att hantera text och så vidare. Man får öva på att lägga upp reportage och så vidare. En mjukstart inför journalistiklinjen sen kan man säga, för någon som vill ha skribentyrket som jobb på heltid :) Jag har ju precis flyttat till Kalmar för att plugga medieproduktion & journalistik så för mig var textkommnunikation en självklarhet :)
BE STRONG!
Skicka en kommentar